Orderdjup

Orderdjupet är de köp- och säljordrar i olika prisnivåer som köpare och säljare kan tänka sig att köpa respektive sälja. En tillgång kan handlas till 100 kronor. Flera köpare kanske vill köpa på 100 kronor. Då kan de köpa tillgången.

Andra köpare vill köpa till 99 kronor. Och en annan till 98, 97, 96 och så vidare. Då kan dessa köpare inte köpa på dessa nivåer eftersom priset på den aktuella tillgången är 100 kronor för tillfället.

På andra sidan har vi säljare som vill sälja till 100 kronor vilket de kan göra om det finns köpare som vill köpa till detta pris. Men så finns det kanske säljare som vill sälja för 101, 102, 103 och så vidare.

Dessa olika nivåer på köp och säljsidan ger alltså olika djup i orderboken vilket man kallar för orderdjup. Så man kan kort sagt säga att handeln är organiserad som en auktion: köpare och säljare samlas och listar vad de kan tänkas att köpa och sälja till. När de båda sidorna möts så blir det en affär.

Som marknadsdeltagare så ser man alltid tre olika priser: senaste avslut, bästa köpkurs och bästa säljkurs. Och så ser man i orderdjupet hur mycket av tillgången som man kikar på går att köpa och sälja på andra prisnivåer.

Det finns olika namn på orderdjup. Oftast säger man även orderbok. Orderdjup och orderbok är de vanligaste benämningarna och de används synonymt med varandra.

Att läsa orderdjupet

Det finns olika prisnivåer i orderjdupet. Om en tillgång handlas till 100 kronor så är det själva centrum i orderdjupet. Man kallar detta för spotpriset. Ordet spot kommer från engelskan och innebär att man köper och säljer ”on the spot”, dvs. på en gång. Man accepterar alltså nivån som tillgången handlas på om man vill göra affär till spotpriset.

I alla olika prisnivåer så ser man hur mycket av tillgången som köpare respektive säljare ställt ut. Att ställa ut innebär att man lägger en köp- eller säljorder.

Om man har en tillgång som värderas (alltså handlas till) till 100 kronor så kanske man tycker att det är för billigt. Man kan tänka sig att sälja på 102 kronor, men det är ingen som kommer ta det priset med tanke på att rådande pris är 100 kronor på tillgången. Men om man vill kan man nu lägga ut en säljorder på 102 kronor. Då bestämmer man helt enkelt storleken på posten (dvs. hur mycket som man vill sälja) till det priset vilket gör att ordern kommer att föras in i orderdjupet. Om priset på tillgången stiger så kanske man får sina 102 kronor som man sökte. Eller så får man inte det. Då kan man ta bort sin order eller vänta och hoppas på att priset stiger tillräckligt.

Vissa menar att man med hjälp av orderdjupet kan skapa sig en uppfattning om den kortsiktiga trenden i det aktuella tillgångsslaget som analyseras. Om antalet ordrar på säljsidan med marginal överstiger antalet ordrar på köpsidan så är den allmänna teorin att tillgången ska falla i pris. Detta eftersom det uppenbarligen är fler som vill sälja än att köpa. Det motsatte gäller om situationen är omvänd och det finns fler köpare än säljare.

Orderuppstyckning och manipulering

Eftersom det är vanligt att läsa orderdjupet så är det många som vill dölja sina ordrar så att andra inte kan se dem. Detta är det bara stora handelsinstitutioner som bekymrar sig om dock. Men det är hur som helst vanligt att de styckar upp sina ordrar för att inte andra ska se att en stor instutition vill göra sig av med kontrakt, eller köpa kontrakt.

Om en institution vill sälja 100 000 kontrakt till ett visst pris så kanske de bara lägger ut 1000 stycken och fyller på allteftersom ordrarna går igenom. De har hela tiden en vilja att göra affär om 100 000 kontrakt men det är ingen som ser det eftersom de styckar upp affären. Man kan också göra en affär direkt med en annan stor instutition och på så vis inte ha ordern reflekterad i orderdjupet överhuvudtaget.

Det finns många anledningar till att en order styckas upp. En stor anledning är att man ska undvika att bli front runnad vilket betyder att ett annat företag som specialiserar sig på att ”hijacka” ordrar med hjälp av supersnabba exekveringsalgoritmer snor sig före och tar bästa pris på tillgången. Detta är väldigt avancerat med i grunden handlar det om att en tradingfirma som specialiserat sig på front running ser att en jätteorder är på väg och positionerar sig utefter den informationen.

Institutioner kan också handla vissa tillgångar i dark pools. I dark pools så syns inget pris, djup eller likviditet överhuvudtaget. Det är privata handelsplatser som inte vanliga traders har åtkomst till. Anledningen till att de finns är dels för att undvika det här med ofrivillig marknadspåverkan. Och en annan uppenbar anledning som kritiker framhäver är just det här med att trading i dark pools sker utan att man kan se vad som faktiskt händer och därmed inte kontrollera det på samma sätt.

En annan sak som gör det vanskligt att läsa orderdjupet är att det kan manipuleras. Återigen är det specialiserade tradingfirmor som sysslar med detta. Det är en legal gråzon och vida kritiserat, men väldigt svårt att råda bot (no pun intended) på. Det handlar i alla fall om att en eller flera enorma köp- eller säljordar läggs ut utan en tanke på att genomföra dem. Det handlar om ren marknadsmanipulation. Med snabba algoritmer som hjälper firman att styra orderläggningen i ljusets hastighet så kan enormar orders läggas och dras tillbaka innan affären går igenom och på så vis skapa den oreda som man önskar att skapa.

Ytterligare en sak som gör det svårt att tolka orderdjupet är det här med att samma tillgång kan handlas på olika marknader. Så den som vill ha en heltäckande bild av orderdjupet i en viss tillgång kan många gånger inte förlita sig på bara en marknadsplats. Om man exempelvis handlar en aktie som inte bara är noterad på flera olika marknader, utan dessutom handlas i olika MTF: er (multilateral trading facilities) så är det närapå omöjligt att kartlägga precis all action i respektive orderdjup för samma tillgång.

Djupet på orderdjupet

Om du handlar aktier via Avanza eller Nordnet som gemene svensk gör så kommer du kunna se orderdjup på aktierna som du handlar. Du kommer endast se orderdjupet i fem olika nivåer även i de allra största aktierna. Om du exempelvis handlar Ericson så är det spotpriset plus fem nivåer i köp och fem nivåer i sälj. Det betyder inte att det inte finns fler. Det kan finnas 50 nivåer som du inte ser. Det är ovanligt att så kallade retail traders få se detta utan att betala mycket pengar för det. Handelsplattformarna ger helt enkelt inte stöd för det.

Professionella plattformar som används av proffs är en annan sak. Om man driver en hedgefond och heter Steven A. Cohen så får man som trader eller analytiker all data som krävs för att göra välgrundade beslut. De betalar naturligtvis för att servas med orderdjup och all annan data som de vill åt. Det kan vara extremt kostsamt och det finns knappast några vanliga hobbytraders som kommer att ha råd med det.

Trading-strategier kopplade till orderdjupet

Antalet trading-strategier som finns går förmodligen inte att räkna till. Det finns så otroligt många olika teorier om hur man ska eller bör trada. Strategierna som är kopplade till orderdjupet är också fruktansvärt många och varierar kraftigt. Ibland är det mycket simpla, och ibland är det extremt komplexa modeller som mer eller mindre skarpa hjärnor har konstruerat.

Basen i de flesta trading-strategierna som bygger på orderdjupet är klassisk teori om utbud och efterfrågan. Om det finns ett större säljtryck än vad det finns köptryck så tänker man att priset ska falla. Och om det finns ett större köptryck än säljtryck så tänker man att priset ska stiga.